De senaste nätterna har jag vaknat av hemska mardrömmar, vilket annars hör till ovanligheten för min del. I natt drömde jag att jag och sambon var ute och åkte bil, och att vi plötsligt körde förbi ett gäng killar i rånarluvor, och jag låste instinktivt bildörrarna. De gick mitt i gatan och sambon tutade för att de skulle flytta på sig. Det gjorde en utav rånarluvesnubbarna förbannad och han ryckte tag i bildörren på min sida. När han inte fick upp dörren höjde han sin pistol, tittade mig i ögonen, och sköt. Känslan var så otroligt verklig, hur rutan sprängdes, lufttrycket, smällen. Jag fattade först inte att jag blivit träffad. "Han sköt mig.. Han sköt mig.. Men jag blev kanske inte träffad.." hann jag säga, medan vi snabbt körde vidare för att komma därifrån, tills jag såg det tjocka mörkröda blodet välla ner över mitt bröst. Ångesten. Jag förstod att jag skulle dö. Och jag såg på min sambo att han också förstod det. Jag förde upp handen genom det varma tjocka blodet upp mot halsen för att försöka hitta ingångshålet för att hålla emot blodflödet, men innan jag hittar det så dör jag - och vaknar.
Jag läste någonstans att mardrömmar är vanligt under graviditeten, ofta i början, men kan det börja så tidigt?
Hursomhelst, i övrigt är gravidsymtomen ganska intetsägande. Det spänner lite i magen, men inte riktigt som mensvärk, utan känns lite mer som träningsvärk light. Brösten är lite ömma, men inte så farligt. Kanske smaklökarna förändrats något eftersom chips med dipp smakar metalliskt och äckligt, men oliver (som jag aldrig gillat) plötsligt blev hur gott som helst och jag har redan tjoffat i min alldeles för många ikväll för att det ska anses nyttigt (men hellre det än chips och dipp).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar