Vilken skitnatt vi (och förmodligen även våra grannar) har haft i natt. Alfred har sovit max en timme i taget, för att sedan gasta lungorna ur sig lika länge. Jag tror att det var magknip, för han vaknade till riktig panikgråt, något vi bara sett när han har visat tecken på att ha ont. Och oj vad många varv jag vandrat över sovrumsgolvet i natt, vaggande, gungande, vyssande, och nynnande med en liten och mycket ledsen marsipangris på armen.
Idag har han inte haft ont, men heller inte tagit igen sömnen något, bara sovit två halvtimmar. Jag ser inte fram emot kvällen - en övertrött bebis är inte direkt en jätterolig bebis, om man säger så.
Jag har funderat en del på grannar, de lär ju få det gaska jobbigt ibland. Hoppas det inte hörs för mycket men bebisskrik är ju väldigt högljutt stundtals.
SvaraRaderaStackars Alfred :(
SvaraRadera