Och det är ju inte själva tuttarna som växt

Jag har inte jättestora tuttar. En vanlig hederlig b-kupa liksom. I och med den ringa (för all del väldigt lagoma) storleken, och min spinkighet i övrigt, så har brösten aldrig hängt neråt (ännu i allafall), utan  de står mer rakt ut, om ni förstår mig rätt. Jag skulle aldrig fixa penntricket med andra ord (googla om ni missade det på högstadiet). Okej. Vart i helskotta vill jag komma med den informationen tänker ni nu. Men jag bara måste dela med mig av den senaste upptäckten i graviditetens utveckling. Det handlar egentligen inte om brösten i sig, utan det under dem. Hursomhelst.

Alltså, känslan när man t.ex. halvnaken sitter lite framåtlutad, eller lutar sig framåt i duschen för att ta upp schampoflaskan (eller lutar sig framåt naken över huvudtaget, när man nu gör det) och tuttarna liksom lägger sig på magen..

Den känslan är väldigt.. ovan om man säger så.