Matdags!

Från att bara ha gått med på någon ynka smaksked av såväl gröt som mosad potatis, och ryst förfärligt av obehag, har det gått med väldig fart mot att äta en hel smakportion gröt eller mat. Efter att Bo började amma sämre (mest bara snuttade och åt aldrig ordentligt, tog inget bra tag längre) började jag för ett par veckor sedan med ersättning vid flera tillfällen under dagen, istället för bara en flaska på kvällen som tidigare. Först åt han bra, men sedan började han småsnutta även med ersättningen, åt bara yttepytte vid varje måltid. Amningen verkade mest vara intressant inför sänggående och ersättning var bara sådär mellangott, ibland. Så vi började introducera lite gröt och sen lite mat. Och nu, någon vecka senare gapar han som en fåhelholk när skeden kommer, och hummar nöjt med mat i munnen. Det känns så roligt att han gillar det. När vi var på BVC för ett par veckor sedan beklagade jag mig lite över att han inte tyckte mat var så jätteintressant och att jag inte visste hur jag skulle bära mig åt för att han skulle vilja äta mer, men BVC-sköterskan lugnade och sa att det kommer förändras fort. Nog hörde han väl vad vi sa om honom Bo, för nu visar han minsann att han kan. Och sedan han började få mat har han börjat äta mer ersättning däremellan igen också, så nu äter han riktigt bra av allt, skönt! Och nu är han dessutom på bättre humör igen (ta i trä!) och inte alls så ledsen och arg som för ett par veckor sedan.

Jag har exprimenterat lite i köket och lyckats producera broccoli-morot-potatis-palsternackspuré med vitlök, gräslök och persilja som fick betyget helt godkänt. Morots- och palsternackspurén med citron var riktigt god och mixen med rödspätta, morot, broccoli, citron, gräslök och persilja fick tummen upp!

Jag har fryst ner mixarna i iskubslåda och sedan öst över kuberna till plastpåsar och har i frysen, så kan man plocka upp precis hur mycket man vill ha och liksom kombinera till olika måltider. Jag ska mixa lite mango också så han har något gott att ha på gröten.

Man märker ju förstås att magen ändrar sig i takt med maten och för första gången producerar han kulor och korvar istället för det lite lösare slaget. Jag vill verkligen inte att han ska bli förstoppad så just nu kör vi med lite katrinplommonpuré på toppen.

Kladdigare vardag har vi aldrig förut haft, men det är ändå himla roligt att han är matglad (och ger resultatet av mina matlagningskunskaper godkänt!), och herreminget vad stor han blev snabbt, med egen matstol vid köksbordet och matsked i mun..

Kanske dags att införskaffa haklapp nu morsan..