Förut, innan vi började försöka var det inte så jobbigt att få frågan om det inte var dags för barn snart, vi resonerade lite kring hur vi tänkte och så var det bra så. Frågan börjar komma allt oftare nu. Alla möjliga människor manar på oss att inte vänta för länge, att vi ska skynda oss så vi får barn i samma ålder som dem, att vi inte ska bli för gamla, och ååå vad underbart det är med barn - vi skulle bara veta! osv osv.
När man hör det vill man slå till dem över käften och skrika att vi-skyndar-oss-så-in-i-helvete-men-det-spelar-ingen-roll-för-trots-att-vi-ligger-oss-till-galenskap-så-blir-det-inga-barn-eftersom-vi-tydligen-inte-kan-få-några!
Men det gör man inte. Man ler och säger att vi nog tänker vänta lite till. Och så skär det lite i hjärtegropen på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar